onsdag 23 maj 2007

Vive la France!

Vet egentligen inte varför jag misstrott de som säger att fransmännen inte kan äta kortare lunch än 2h förut, men det har låtit så konstigt - hur kan man mitt i all stress ha tid att sätta sig i lugnan ro och äta i två timmar? Och hur gör man egentligen för att äta i två timmar?

Tre dagar senare inser jag att det är omöjligt för en fransman att äta snabbare som de inte verkligen MÅSTE ge sig av någonstans. Idag var vi ute med säljare och eventuella kunder på en lokal liten pub och skulle äta. Kundens inköpare (en av de 8 personer som följde med oss) skulle med flyget klockan 15, så de dukade bara åt honom först - men han satte sig först efter 15 minuter - efter det att vi smakat av bygdens eget vin. Sen satte han sig och njöt av den goda maten - innan han efter 45 minuters halvstress fick bege sig. Wow!

Men som sagt - 20 minuters vindrickande och småpratande, sen 15 minuters förrättande med småprat följt av en 5-minuters återhämtning och småpratande. Detta följs sen av en enormt god huvudrätt som avnjuts i runt 30 minuter och sen återigen en lite paus om 5 minuter. På fransmäns vis följs detta upp med god ost av alla dess slag i 15 minuter innan slutligen efterrättet 5 minuter senare avnjuts i ytterligare 15 minuter...Vi är nu uppe i 110 minuter och de återstående 10 minutrarna rundar av hela festen med en god kopp kaffe...Hur skulle detta kunna göras mycket snabbare?

Ja, jag förstår nu inte hur jag har kunnat misstro deras förmåga att göra lunchen till en fest - men undrar ändå lite smått gör de detta varje dag? I så fall kan jag bara säga - underbart!

Franska hälsningar,
Lisa som laddat upp med en massa mörk choklad!

1 kommentar:

Anonym sa...

Låter hur härligt och gott som helst! Välkommen tillbaka till Sverige och överkokt pasta på Intermezzo. ;-)